Jag kunde bara inte motstå ett inlägg om vad som för tillfället känns som det centrala i mitt liv - nämligen hebreiska verbformer! *skratt*
Det är klart det finns annat också, men jag har nyss tenterat en Amos kurs där hela Amosboken på hebreiska ingick, och nu är det uppsats om Job som gäller, och där behöver jag en egen översättning och analys av åtminstone fyra av bokens kapitel ... så det är mycket hebreiska verbformer nu!
Så för alla er som är invigda i hebreiskans underbara mysterier, kan ni få en liten utmaning här! :)
Jag har plockat ut åtta skojiga hebreiska verb i böjd form (allihop från Amos), och har ni inget bättre för er kan ni ju roa med att köra verbanalyser precis som jag gör! *skratt*
Have Fun! :)
(ber förresten om ursäkt för det hemska hebreiska typsnittet, men det verkar vara det enda som Blogger accepterar *suck*)
יַטּוּ
וָאָקִים
מֵעִיק
נוֹעָדוּ
וְנָבֹזּוּ
וְהִכֵּיתִי
תַגִּישׁ
תִקָּחֵם
lördag 26 september 2009
söndag 13 september 2009
"Framställningens konst"
Nedan följer mina anteckningar efter terminens första seminarium i bibelvetenskap (2009-09-10) där Fredrik Lindström, assisterad av Samuel Byrskog, gick igenom "framställningens konst", vad gäller uppsatsskrivande i bibelvetenskap vid CTR.
Det är faktiskt tredje (!) gången jag går på den här genomgången, men jag tycker den är väldigt bra och mycket tänkvärd. Flera av råden kan alldeles säkert appliceras på uppsatsskrivande inom vilket ämne som helst, men jag vill påpeka att den först och främst riktar sig till studenter som skriver i bibelvetenskap.
Skilj mellan undersökning och framställning!
Framställningen är en presentation av resultatet, men undersökningen är resan dit. I en bra uppsats skall dess framställning inte spegla undersökningens förlopp.
Framställningen skall kommunicera något till läsaren, den skall därför vara logisk, även om arbetsordningen och undersökningen är ologisk.
Tänk på att uppsatsen är en form av kommunikation. Kommunikation fungerar bara när man vet vem man skriver för och vilken nivå läsaren befinner sig på.
Se gärna uppsatsen som en rapport, den skall redovisa ett resultat.
Sätt upp preliminära mål tidigt, och revidera efter hand!
Försök så tidigt som möjligt att hitta syfte, problemformulering och disposition. Var dock medveten om att undersökningens resultat kan leda till att målen måste revideras och förändras. För att arbetet skall fungera på ett bra sätt är det viktigt att ha en kontinuerlig arbetsdisposition.
Uppsatsen bör innehålla följande struktur:
Inledning – led in läsaren i uppsatsen
Huvuddel/Analys – plocka isär delarna och se hur de fungerar.
Avslutning/Syntes – sätt samman delarna för att se dem i ett nytt ljus.
Avslutningen skall knytas samman med inledningen.
Skilj på uppsatsens disposition och arbetets disposition:
”Det handlar om att bygga en bil, inte virka en grytlapp.”
Det kan vara idé att skriva metodavsnittet mot slutet. Genomför undersökningen först, för att se vad det är man faktiskt har gjort.
Det är viktigt att hitta en LOGIK i hur man sammanställer de olika delarna i uppsatsens introduktion – syfte, problemformulering, material och metod skall hänga samman logiskt. Kom ihåg att göra en sista revidering av inledningen när uppsatsen är klar.
I huvuddelen av uppsatsen kommer själva bearbetningen av materialet. Även själva analysen skall ses som ett resultat, man skall alltså inte redovisa hela arbetsprocessen: ”Presentera statyn, för inte ner läsaren i ett stenbrott.”
Tänk på att bara det som är relevant för frågeställningen skall vara med.
Frågan om ett resonemang skall finnas med i notapparaten eller i brödtexten kan uppkomma under uppsatsskrivandet. När frågan uppkommer gäller det att fråga sig om resonemanget verkligen är relevant. Om svaret är nej, skall det inte vara med överhuvudtaget. Om svaret är ja, bör man fråga sig varför det inte skall vara med i brödtexten. Det som stör resonemanget i brödtexten men är väsentligt kan vara med i notapparaten, som t.ex. siffror, bibelställen osv.
Bra både för författaren och för läsaren är återkommande korta summeringar (ca två rader). Där gäller det att kärnfullt kunna uttrycka vad man har kommit fram till som är relevant för frågeställningen och som för uppsatsen vidare.
Avslutningen är en syntes, en konklusion – en sammanfattning av hela uppsatsen. Var tydlig på det som är det avgörande! Avslutningen skall innehålla en konklusion som svarar på frågan och syftet.
I avslutningen får ingenting nytt presenteras. Det kan vara värt att ställa frågan om konklusionen kan få relevans för yttre problemområden, dvs. för vidare forskning.
Vad skall vara med?
All den information som läsaren behöver för att han eller hon skall hålla med om eller förkasta uppsatsens konklusion skall tas med!
Även saker som problematiserar, justerar och nyanserar din arbetshypotes skall behandlas.
Skriv ut dina texter ofta.
Börja tidigt fundera över hur den färdiga produkten skall se ut.
Tänk tidigt på att gå igenom det som är besvärligt och som tar tid, som t.ex. formalia – förkortningar, förkortningar av bibelställen, svenska namn på egyptiska/babyloniska kungar, typsnitt, transkribering osv.
Hitta tidigt ett system och var KONSEKVENT! Använd BRA formalia redan från början, då det är svårt att rätta till i efterhand.
Bra formalia är en förutsättning för en bra vetenskaplig kommunikation. Dålig formalia riskerar missförstånd.
Det handlar också om trovärdighet – kan man inte lita på uppsatsen formalia, hur skall man då kunna lita på materialet?
Övrigt
Skriv ner idéer kontinuerligt! Då är det ingen risk att man tappar bort olika uppslag.
Vart skall jag börja?
Börja med att fundera över vad som MÅSTE vara med – det man absolut inte kan komma undan. Börja med det, och vänta med tveksamheter.
Det är lätt att avgöra vad som är centralt, men det är svårt att snabbt se vad som är perifert.
Sluta inte fråga för tidigt! Sluta först när det är omöjligt (p g a faktorer som tid och material) att gå vidare och fråga mer! Det är också viktigt att visa när man har gjort halt i frågandet och redogöra för skälen (explicit eller implicit).
Läs inte för länge på bekostnad av skrivandet! Risken är att man aldrig kommer igång med att skriva. Det gäller att kunna sköta en skrivprocess och läsprocess parallellt.
Formulera tidigt hypoteser! Ha en liten hypotes och testa den mot materialet kontinuerligt. Hypotesen får successivt modifieras, och kanske t o m förkastas. Det är lättare att förhålla sig till källtexter och sekundärlitteratur om man har hypoteser.
Samla in alla data från början – både till notapparaten och till bibliografin – så att man slipper gå tillbaka och dubbelkolla i sista minuten.
Planera för tider då man inte är särskilt produktiv och kreativ – det finns alltid saker att göra även då.
Bibeltexter: Man skall förutsätta att läsaren har tillgång till en bibel. Men gör man något speciellt med själva texterna – jämför texternas disposition, gör en egen översättning osv. – kan man ta med den. Bibelöversättningar som inte är så vanliga (t ex engelska, tyska osv.) samt egna översättningar kan läggas i bilagor.
Hänvisa till grundtexten bara när det är relevant!
Opposition
Huvudfokus vid en opponering skall vara innehållet. Vad är uppsatsens huvudpoäng? Har författaren löst problemet? Om inte, varför? Vad har författaren kommit fram till?
Man skall även ta upp formalia: konsekvens, bibliografi/noter, brödtext (stavfel osv.), även om detta inte skall ha huvudfokus.
Gör skarpa iakttagelser! Ställ konkreta frågor till läsaren (ge inte bara generella synpunkter)!
Upplägg: * Respondenten kommenterar * Opponenter sammanfattar och diskuterar * Seminariediskussion.
Samtalstonen skall vara precis och koncis men vänlig!
Riktlinjer:
7,5 hp uppsats: ca 20 sidor, ca 1 timme opposition.
15 hp uppsats: ca 30 sidor, ca 2 timmar opposition
Efter oppositionen ges utrymme för sista korrigeringar innan arkivexemplar lämnas in.
Det är faktiskt tredje (!) gången jag går på den här genomgången, men jag tycker den är väldigt bra och mycket tänkvärd. Flera av råden kan alldeles säkert appliceras på uppsatsskrivande inom vilket ämne som helst, men jag vill påpeka att den först och främst riktar sig till studenter som skriver i bibelvetenskap.
Skilj mellan undersökning och framställning!
Framställningen är en presentation av resultatet, men undersökningen är resan dit. I en bra uppsats skall dess framställning inte spegla undersökningens förlopp.
Framställningen skall kommunicera något till läsaren, den skall därför vara logisk, även om arbetsordningen och undersökningen är ologisk.
Tänk på att uppsatsen är en form av kommunikation. Kommunikation fungerar bara när man vet vem man skriver för och vilken nivå läsaren befinner sig på.
Se gärna uppsatsen som en rapport, den skall redovisa ett resultat.
Sätt upp preliminära mål tidigt, och revidera efter hand!
Försök så tidigt som möjligt att hitta syfte, problemformulering och disposition. Var dock medveten om att undersökningens resultat kan leda till att målen måste revideras och förändras. För att arbetet skall fungera på ett bra sätt är det viktigt att ha en kontinuerlig arbetsdisposition.
”VET MAN INTE VAD MAN LETAR EFTER, VET MAN INTE HELLER NÄR MAN HAR HITTAT DET.”
Uppsatsen bör innehålla följande struktur:
Inledning – led in läsaren i uppsatsen
Huvuddel/Analys – plocka isär delarna och se hur de fungerar.
Avslutning/Syntes – sätt samman delarna för att se dem i ett nytt ljus.
Avslutningen skall knytas samman med inledningen.
Skilj på uppsatsens disposition och arbetets disposition:
”Det handlar om att bygga en bil, inte virka en grytlapp.”
Det kan vara idé att skriva metodavsnittet mot slutet. Genomför undersökningen först, för att se vad det är man faktiskt har gjort.
Det är viktigt att hitta en LOGIK i hur man sammanställer de olika delarna i uppsatsens introduktion – syfte, problemformulering, material och metod skall hänga samman logiskt. Kom ihåg att göra en sista revidering av inledningen när uppsatsen är klar.
I huvuddelen av uppsatsen kommer själva bearbetningen av materialet. Även själva analysen skall ses som ett resultat, man skall alltså inte redovisa hela arbetsprocessen: ”Presentera statyn, för inte ner läsaren i ett stenbrott.”
Tänk på att bara det som är relevant för frågeställningen skall vara med.
Frågan om ett resonemang skall finnas med i notapparaten eller i brödtexten kan uppkomma under uppsatsskrivandet. När frågan uppkommer gäller det att fråga sig om resonemanget verkligen är relevant. Om svaret är nej, skall det inte vara med överhuvudtaget. Om svaret är ja, bör man fråga sig varför det inte skall vara med i brödtexten. Det som stör resonemanget i brödtexten men är väsentligt kan vara med i notapparaten, som t.ex. siffror, bibelställen osv.
Bra både för författaren och för läsaren är återkommande korta summeringar (ca två rader). Där gäller det att kärnfullt kunna uttrycka vad man har kommit fram till som är relevant för frågeställningen och som för uppsatsen vidare.
Avslutningen är en syntes, en konklusion – en sammanfattning av hela uppsatsen. Var tydlig på det som är det avgörande! Avslutningen skall innehålla en konklusion som svarar på frågan och syftet.
I avslutningen får ingenting nytt presenteras. Det kan vara värt att ställa frågan om konklusionen kan få relevans för yttre problemområden, dvs. för vidare forskning.
Vad skall vara med?
All den information som läsaren behöver för att han eller hon skall hålla med om eller förkasta uppsatsens konklusion skall tas med!
Även saker som problematiserar, justerar och nyanserar din arbetshypotes skall behandlas.
Skriv ut dina texter ofta.
Börja tidigt fundera över hur den färdiga produkten skall se ut.
Tänk tidigt på att gå igenom det som är besvärligt och som tar tid, som t.ex. formalia – förkortningar, förkortningar av bibelställen, svenska namn på egyptiska/babyloniska kungar, typsnitt, transkribering osv.
Hitta tidigt ett system och var KONSEKVENT! Använd BRA formalia redan från början, då det är svårt att rätta till i efterhand.
Bra formalia är en förutsättning för en bra vetenskaplig kommunikation. Dålig formalia riskerar missförstånd.
Det handlar också om trovärdighet – kan man inte lita på uppsatsen formalia, hur skall man då kunna lita på materialet?
Övrigt
Skriv ner idéer kontinuerligt! Då är det ingen risk att man tappar bort olika uppslag.
Vart skall jag börja?
Börja med att fundera över vad som MÅSTE vara med – det man absolut inte kan komma undan. Börja med det, och vänta med tveksamheter.
Det är lätt att avgöra vad som är centralt, men det är svårt att snabbt se vad som är perifert.
Sluta inte fråga för tidigt! Sluta först när det är omöjligt (p g a faktorer som tid och material) att gå vidare och fråga mer! Det är också viktigt att visa när man har gjort halt i frågandet och redogöra för skälen (explicit eller implicit).
Läs inte för länge på bekostnad av skrivandet! Risken är att man aldrig kommer igång med att skriva. Det gäller att kunna sköta en skrivprocess och läsprocess parallellt.
Formulera tidigt hypoteser! Ha en liten hypotes och testa den mot materialet kontinuerligt. Hypotesen får successivt modifieras, och kanske t o m förkastas. Det är lättare att förhålla sig till källtexter och sekundärlitteratur om man har hypoteser.
Samla in alla data från början – både till notapparaten och till bibliografin – så att man slipper gå tillbaka och dubbelkolla i sista minuten.
Planera för tider då man inte är särskilt produktiv och kreativ – det finns alltid saker att göra även då.
Bibeltexter: Man skall förutsätta att läsaren har tillgång till en bibel. Men gör man något speciellt med själva texterna – jämför texternas disposition, gör en egen översättning osv. – kan man ta med den. Bibelöversättningar som inte är så vanliga (t ex engelska, tyska osv.) samt egna översättningar kan läggas i bilagor.
Hänvisa till grundtexten bara när det är relevant!
Opposition
Huvudfokus vid en opponering skall vara innehållet. Vad är uppsatsens huvudpoäng? Har författaren löst problemet? Om inte, varför? Vad har författaren kommit fram till?
Man skall även ta upp formalia: konsekvens, bibliografi/noter, brödtext (stavfel osv.), även om detta inte skall ha huvudfokus.
Gör skarpa iakttagelser! Ställ konkreta frågor till läsaren (ge inte bara generella synpunkter)!
Upplägg: * Respondenten kommenterar * Opponenter sammanfattar och diskuterar * Seminariediskussion.
Samtalstonen skall vara precis och koncis men vänlig!
Riktlinjer:
7,5 hp uppsats: ca 20 sidor, ca 1 timme opposition.
15 hp uppsats: ca 30 sidor, ca 2 timmar opposition
Efter oppositionen ges utrymme för sista korrigeringar innan arkivexemplar lämnas in.
lördag 12 september 2009
Jonas Gardell Citat!
För att nu komma igång med den här bloggen igen, skall jag dela med mig av ett par citat från det Jonas Gardell-seminarium jag närvarade vid i slutet av april.
(med reservation för att citaten kan vara felaktiga - men jag tror de stämmer ...)
Jag minns tyvärr inte sammanhanget som detta citat kom i, men uppenbarligen hade vi pratat om berättelsen om Fikonträdet som vissnade (Matt. 21:18-22, Mark. 11:12-14, 20-24, Luk. 13:6-9).
Jonas Gardell:
(med reservation för att citaten kan vara felaktiga - men jag tror de stämmer ...)
Jag minns tyvärr inte sammanhanget som detta citat kom i, men uppenbarligen hade vi pratat om berättelsen om Fikonträdet som vissnade (Matt. 21:18-22, Mark. 11:12-14, 20-24, Luk. 13:6-9).
Jonas Gardell:
"Om man förbannar ett fikonträd för att det är fel tid på året - då är man hungrig!"
Det andra citatet tror jag kom i kontexten av tal kring just Jesu kontext. Det finns ju en diskussion kring det faktum att Jesus faktiskt var jude och verkade i en judisk - och inte en kristen (som inte fanns då!) - kontext. Samtidigt finns det också skillnader och motsägelser inom den judiska kontexten, olika traditioner hade bevarats och betonats i Nord- respektive Sydriket, det rådde skillnader i stads- och glesbygd osv. Härur kommer just tanken på den enorma religiösa mångfald som vi trots allt möter idag, varpå följande citat känns helt klockrent.
Jonas Gardell:
Förhoppningsvis kommer bloggen att uppdateras mera regelbundet framöver!
Jonas Gardell:
"Jorden kan bara gå under på ett sätt, och tänk vad förvånade alla judar, muslimer, kristna, hinduer och buddister ska bli när det visar sig att en liten eskimåstam på Grönland hade rätt - och Gud är en isbjörn!"
Förhoppningsvis kommer bloggen att uppdateras mera regelbundet framöver!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)